En politisk strid om Sveriges framtida energiutvinning håller på att ta form – och den kretsar kring en råvara som länge varit lika laddad i debatten som i verkligheten: uran.
När förbudet mot uranbrytning klubbades 2018 var det en tydlig markering: Sverige ville inte öppna dörren för en ifrågasatt industri. Uran fick visserligen undersökas och i vissa fall testbrytas, men aldrig inleda storskalig utvinning.
Nu, åtta år senare, vill regeringen backa. Från den 1 januari 2026 föreslås förbudet upphävas. Bakom förslaget står klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som ser råvaran som en nyckel i satsningen på kärnkraft. Regeringen vill dessutom göra upp med det kommunala vetot – den möjlighet som i dag ger lokalsamhällen rätt att säga nej till en urangruva inom sina gränser. Genom en ny lagteknisk klassning hoppas man undanröja denna spärr.
Bakgrunden ligger i energipolitiken. Sverige stakar ut en framtid med mer kärnkraft, men bränslet måste hämtas någonstans. I dag importeras uran helt och hållet – i stor utsträckning från Kazakstan och Ryssland. Det är ett känsligt beroende, särskilt i ljuset av krig och geopolitik i Europa.
Samtidigt finns rika uranfyndigheter hemma i Sverige: i Skåne, Västergötland och delar av Norrland. Diskussionen har därmed förflyttats från att främst handla om miljöfrågor till att också beröra säkerhetspolitik och självförsörjning.
Förslaget har redan orsakat starka reaktioner:
Det är en tydlig påminnelse om att beslutet må fattas i riksdagen – men konsekvenserna landar närmast de människor som bor omkring gruvområdena.
Även om regeringen får igenom sin linje kommer processen att ta tid. Prospektering kan inledas från 2026, men vägen till en fungerande urangruva är lång och dyr. Tillståndsprocesser, miljökonsekvensanalyser och tekniska prövningar kan sträcka sig över flera årtionden. Därför är det osannolikt att någon storskalig urangruva kommer i drift före 2030-talet.
Ett särskilt känsligt moment är planerna att ta bort kommunernas vetorätt. En sådan förändring kan bli en av de mest laddade politiska frågor inför kommande val.
I grunden handlar diskussionen om en svår avvägning:
Frågan ställer Sverige inför ett besvärligt vägval. Är vi beredda att bryta uran inom landets gränser för att säkra energi och oberoende – eller är riskerna för stora för att bära på hemmaplan?
Det är ett beslut som närmar sig snabbt – och ett samtal som lär forma både politiken och samhällsdebatten under de kommande åren.