Under första halvan av 2025 har Tullverket i Sverige slagit ett dystert rekord – 106 kilo heroin har beslagtagits, mer än under något helt år tidigare. Det är en dramatisk statistisk ökning som väcker oro bland såväl myndigheter som medborgare.
Tittar vi på narkotikabeslagen som helhet så blir det ännu tydligare att trycket mot Sverige hårdnar. Totalt har 5,5 ton narkotika beslagtagits från januari till juni i år, vilket är en ökning jämfört med 4,7 ton samma period föregående år. Bakom siffrorna döljer sig en verklighet där gränskontrollerna sätts på allt större prov.
Heroinet är den mest alarmerande ökningen. Att så mycket beslagtagits på så kort tid är unikt. Men även andra droger, som amfetamin, blir allt vanligare – nästan dubbelt så mycket har beslagtagits i år jämfört med tidigare.
Myndigheterna säger själva att den minskningen inte speglar en minskad efterfrågan – mycket av varan har helt enkelt redan tagits i beslag tidigare.
En ny metod som smugglarna allt oftare använder är att skicka droger i små paket via vanliga postleveranser. Detta har Tullverket särskilt uppmärksammat, och börjat granska mer intensivt med hjälp av nya kontrollsystem.
Resultaten tyder på att dessa investeringar haft effekt – fler leveranser stoppas, även om mängderna är små. Tillsammans utgör de dock en växande del av den totala smugglingen.
Utöver narkotika, rapporterar Tullverket även om en alarmerande ökning av sprängämnen. Under årets första halva har 42 000 enheter farligt material beslagtagits – nästan tre gånger fler än samma period 2024.
Dessa ämnen har ofta koppling till organiserad kriminalitet och gängbrottslighet. Detta gör varje stoppad enhet till en potentiellt avvärjd tragedi – och sätter fokus på behovet av både gränskontroller och brottsförebyggande insatser inne i landet.
En av de mest oroande trenderna just nu är spridningen av semisyntetiska cannabinoider. Dessa kemiskt framställda droger är ofta betydligt starkare och farligare än traditionell cannabis, och dyker nu allt oftare upp i Europa, inklusive Sverige.
Dessa substanser är svåra att förutse och ännu svårare att kontrollera. De utgör därmed en svårhanterlig utmaning för såväl tull som folkhälsomyndigheter.
Trots alla beslag, brottsbekämpande insatser och teknologiska framsteg kvarstår problemen. Den underliggande efterfrågan på narkotika verkar förbli lika hög – vilket driver både smugglare och producenter att utveckla nya metoder och vägar in i landet.
I grund och botten pågår alltså ett ständigt katt-och-råtta-spel. Tullen må bli bättre, men problemen de försöker stoppa är djupare rotade – och kräver en bredare respons från hela samhället.
Frågan kvarstår: är Sverige på väg att tappa kontrollen, eller är detta ett tecken på att vi faktiskt blivit bättre på att upptäcka omfattningen av problemet? Klart är i alla fall att kampen mot narkotika och våld inte bara är en fråga för tullen – den berör hela samhället.